Inte äger jag gods å guld å inga åkrar och ängar.
Inga kritter å inget stall å inga pigor å drängar.
Men min vän min, han bränner brännvin å gör sej avsevärda pengar.
Vi har hemslöjd av alla slag och tar tjufofem kronor flaskan, och bot mot utsot och bot mot drag och bot mot binnikemasken, men kommer pliten slår vi ut spriten så det går vågor uti vasken.
Inte länger så ung en tös och int så flink över stätta, nog är det sant att jag har gått lös
samt undfått varning för detta, tung i gumpen och dum i kumpen, men räknas ändå till
dom lätta.
Sista versen får Du som kan den skriva … det blir som vanligt till Landskrona.
(Kvinnofängelset låg ju där om jag inte missminner mig.)
Än jag minnes min gröna dal, än hör jag felorna tona.
Nya strumpor och sidensjal, och silverpännen på skorna.
Men far till dalom, blir aldrig tal om – det blir som vanligt till Landskrona.
Varje kväll när till sängs jag får
Får jag en stöt i min mortel
Varje morgon när jag uppstår
Tar jag en sup och en porter
Det stärker anden och stillar handen så att jag knäppa kan min kjortel
Vi har hemslöjd av alla slag och tar tjufofem kronor flaskan, och bot mot utsot och bot mot drag och bot mot binnikemasken, men kommer pliten slår vi ut spriten så det går vågor uti vasken.
Inte länger så ung en tös och int så flink över stätta, nog är det sant att jag har gått lös
samt undfått varning för detta, tung i gumpen och dum i kumpen, men räknas ändå till
dom lätta.
Sista versen får Du som kan den skriva … det blir som vanligt till Landskrona.
(Kvinnofängelset låg ju där om jag inte missminner mig.)
Än så minns jag min grönan dal, än hör jag felorna tona,
men far till Dalom blir inte tal, det blir så vanligt till Landskrona.
Än jag minnes min gröna dal, än hör jag felorna tona.
Nya strumpor och sidensjal, och silverpännen på skorna.
Men far till dalom, blir aldrig tal om – det blir som vanligt till Landskrona.
Varje kväll när till sängs jag får
Får jag en stöt i min mortel
Varje morgon när jag uppstår
Tar jag en sup och en porter
Det stärker anden och stillar handen så att jag knäppa kan min kjortel