Lars Persson haver friat till mig allt uti dessa dagar.
Men storligen bedrager han sig om han tror han mig behagar.
Han hade ko han hade get, han hade stuga han hade vret.
Han hade so, trinder och fet, han hade båt och nät.
Tror han han får mig lurar han sig.
Men han har så fagra ögon.

Å inté bryr jag mig om ko eller get,
inte heller om hans ängar
Å inté bryr jag mig om stuga och vret,
å inte heller om hans pengar.
Jäntor i rad vill honom ha,
öcken han vill, så kan han få ta.
Vad bryr det mig öcken det blir,
hur han sig snor och vrir.
Likväl går jag och tänker uppå
att han har så fagra ögon.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *