Fä dör
Fränder dör
En dag dör ock du
Ett vet jag som aldrig dör
Dom över död man.
Fä dör
Fränder dör
En dag dör ock jag
Men eftermälet aldrig dör
För den som ett vackert vann
Ung var jag fordom
och ofta jag ensam
gick vilse på vägen min
Rik jag mig såg
när jag råkte en annan
Se männska är människas fröjd